bebis

Härliga ungar och mer bukplastik

Underbara ungar!

Hej alla.

Hörrni barn alltså. Är de inte bara helt underbara! Min yngste är fem år. Han är en riktigt teaterapa. Så fort han ser en film ska ha efteråt leka karaktären filmen handlat om. Det spelar ingen roll om filmen handlade om Superman, en T-rex eller tjuren Ferdinand. Han lever sig in och är karaktären. Klär ut sig efter bästa förmåga och underhåller sina föräldrar och syskon efter bästa förmåga. Undrar vad det ska bli av honom. Vi tror skådespelare. Han är så fri, så öppen, så frispråkig. Underbar.

Vi träffade på en man som satt i rullstol på gymmet en dag och min son frågade mannen i rullstol varför han sitter i en sådan stol. Befriande va? Det var naturligtvis inte min första instinkt, det var såklart att flina lite stressigt och ursäkta mitt framfusiga barn. Men varför det? Han är fem år. Han lägger inga värderingar i det han säger eller frågar om. Han springer ofta omkring på gymmet och pratar med folk (till dess jag har fångat in honom och satt honom i sin bur såklart, dvs barnpassningen). 🙂 Han har lärt sig att en del låter sig charmas av han söta lilla ansikte med det ostyriga blonda håret och svarar snällt på hans nyfikna frågor. Andra ignorerar honom och svarar inte alls, kanske inte ens ser åt hans håll. Då rycker han bara på axlarna och går på nästa “offer”. För sådan är han, ungen, tar människor som de är, ställer sina frågor för att han vill veta. Ibland önskar jag att jag själv var fem år igen (!).

Bukplastik och korrigering

Ni har säkert inte missat att jag skrivit allt mer om min bukplastikresa. Det har ju liksom blivit lite mitt fokus just nu. Vi är så många som är drabbade av diastasis recti och som har så otroligt många frågor kring ämnet. Dessutom ska jag in igen på kliniken den 14 mars för korrigering. Så det finns mer att skriva om det och mer bilder att dela. Och ju mer jag skriver och ju mer jag delar med mig, desto mer märker jag att det blir lite som en terapi för mig att ta mig igenom allt. Nej, det är inte betungande på något vis, men det är ju trots allt ett ingrepp man gör. Och även om man ibland kan verka tjo och tjim i humöret (ja, som min femåring ungefär) gnager en liten oro såklart. Idag är det en vecka till jag ska in. Om en vecka just nu är jag hemma igen. Denna gången ska jag inte stanna över natten. Inte som det är planerat i alla fall. Men jag behöver ju inte berätta om korrigeringen här också. 🙂 Gå in och läs om det istället vetja! 😀 Här har ni länken.

barn, trebarnsmamma, barn i olika åldrar, tonåringar, femåringar

Stolt trebarnsmamma

Jag har tre barn. Var och en är som den är. Min äldsta är 17, mellanpojken är 15 och min yngsta 5. Vilket hopp, va? Jag fick minstingen när jag var 42 år gammal. Det minns jag tyvärr inte med något vidare behag. Nej, inte för att graviditeten var jobbig eller så, men det innebar så mycket annorlunda upplevelser än med de andra två. Som svåra beslut till exempel. Som NUPP (nackuppklarningstest). Ett test som görs för att mäta en vätskespalt i fostrets nacke. Om den är bredare än normalt kan innebära en ökad risk för kromosomförändringar. Testet erbjuds kvinnor över 35. Testet misslyckades och vi ställdes inför ett nytt val; fostervattenprov eller inte. Trots att ett fostervattenprov ger en viss risk för missfall kände vi att det var det rätta.

Själva provet i sig var inte så farligt (min sambo höll såklart på att svimma när han såg den sjukt långa nålen) men all denna oro. Det tyckte jag var jobbigt. I övrigt var det inte ett dugg jobbigt. Jag gick upp massor och samlade på mig massor med vatten, precis som vanligt. Men för övrigt allt okej och med en snabb förlossning. Som vanligt. Min kropp verkar vara en riktig bebismaskin. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt den reflektionen. Hade jag bara orkat hade jag säkert kunnat ha 2-3 barn till. Barn är helt enkelt underbara! Snälla ni, påminn mig om det när jag i framtiden gör ett inlägg om en femåring som vuxit upp och blivit en överjävlig tonåring… 😉

Tjingeling!

 

Foto: Christine Eklund

 

 

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Prenumerera på bloggEN

Gör som över 273 personer, få meddelanden om nya inlägg via e-post.
Ange din e-post och klicka på prenumerera

Kontakta mig

Kontakta mig gärna här så svarar jag inom kort.

© 2019 Christine Eklund | Wapp Media

Stäng meny