bukplastik

Ett helt år sen bukplastiken har gått

Ett års jubileum

18 april 2018. Idag fyller min nya mage 1 år! Hurra! Det har gått ett helt år sedan jag gjorde min bukplastik men resan har naturligtvis varit längre än så. Mycket längre. Och den är ju heller inte slut. Ironiskt nog är det även idag 5 veckor sedan jag gjorde en korrigering. Men idag väljer jag att fokusera på året som bukplastikopererad.

 Lång lång resa…

Jag hittade en gammal anteckning idag att det var den 29 maj 2015 som jag besökte Naprapatkliniken och fick konstaterat en diastas, en magmuskeldelning. Först den 18 april två år senare lade jag mig under kniven. Så ni ser. Inget enkelt beslut. Och som den kämpe man är och med en “kan själv” attityd kämpade jag däremellan naturligtvis själv på olika sätt att få ihop delningen. Lyckades också faktiskt lite, men hade fortfarande ont i ländryggen, hur mycket jag än tränade.

Även efter, och kanske framför allt efter, blev jag tvungen att nästan börja om med träningen och stärka bålmuskulaturen inifrån och ut. Som jag brukar säga, tro inte att en operation är en quick fix. Det är det inte. Jag kan inte nog betona hur viktigt det är med bålstabilitet, att träna rätt och att ta det lugnt med träningen i början. Ja, det är små enkla rörelser i början, en riktig utmaning för oss som är vana vid lite mer action på gymmet, men det är bara att bita ihop!

bukplastik

So it begins

7 månader efter min operation valde jag att börja berätta om min mag-resa. Jag upptäckte att det finns så många frågor kring ämnet och framför allt otroligt många erfarenheter och inte minst bemötande. När jag själv startade min resa och fick reda på att det fanns något som hette diastasis recti, sökte jag som en galning efter information. Naturligtvis.

Kanske finns det någon där ute som idag är i samma sits och som kanske till och med kan känna igen sig i min historia. Det är min förhoppning och att min historia kanske kan, om inte hjälpa någon, så förhoppningsvis i alla fall få personen att känna att hon inte står ensam i detta! Du är inte ensam!

Tack

Jag vill tacka Olga Rönnbergs team, Studio Pilates, underbara Malin på Filborna Arena, pålitliga Martin på Kiropraktorkliniken, Mammamage-appen, alla underbara människor på Reformkliniken, alla underbara kvinnor i Pearls of the Sound, Marias massage & friskvård, mina peppande kollegor, familj och vänner som stöttat och hejat på!

Framför allt vill jag tacka min älskade sambo som varit den som lyft mig igenom hela resan, burit mina funderingar på sina axlar, avlastat min ångest och tvivel, stöttat, pushat, låtit mig ha mina nedgångar utan att försöka ”fixa dem”, kramat och funnits där. Hela resan igenom.

Tack! :-*

 

Foto: Christine Eklund

Facebook
Google+
Twitter
LinkedIn
Pinterest

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny