Konsultation med två kliniker

Tiden före beslutet – Konsultation med två kliniker

Första konsultationen på privat plastikkirurgiklinik

Första kliniken låg på en kanske inte mysigaste location om man säger så. Blev mött av läppförstorad receptionist och fördomarna kom som på beställning men skärpte mig och tänkte att sådant får man nog se förbi. Träffade sedan en sjuksköterska som tog min längd, adress (hur hängde det ihop) och informerade om hur en operation och rehabilitering går till. “Efter operationen får man en korsett som ska sitta på i åtta veckor. De första fyra veckorna ska den sitta på dygnet runt.” Puh. Sen fick jag träffa läkaren och hej och hå, vad stressigt (och nästan lite smårörigt) det kändes! Han ställde lite frågor (jag är inte riktigt säker på att han lyssnade på svaren ärligt talat) och fick sedan lägga mig på britsen (när han rymt undan den…jo, på riktigt) och höja benen cirka tio cm, båda samtidigt. Jo, tjena. Några sekunder klarade jag i alla fall.

Bukplastik – en quick fix?

Han kände på magen och tittade sen på hur det såg ut när jag stod upp. Tydlig muskeldelning och säkerligen sammanväxt inuti med tanke på hur ärret från 1977 (brusten blindtarm som jag berättade om) stramar över magen och drar in den på ena sidan. Har sned putmage under naveln, syns på bilderna här. Över naveln har jag aldrig haft putmage förut och han sa att det är som ett bråck hela vägen ner till naveln. Inte konstigt jag har ont i ryggen, tyckte han, du har ju inga muskler som stödjer upp ryggen. Dessutom är det mycket bindväv som sitter där, sa han, det kan du inte träna bort. Han förklarade hur operationen går till som att han förklarade hur man kokar spaghetti, inget konstigt med det… Han mer eller mindre lovade att efter operationen kommer jag både kunna fortsätta träna och alldeles säkert kunna börja springa igen. Guld och gröna skogar.

Bukplastik – hokus pokus?

Sen fotade han magen. Framifrån och från sidorna. Bestämmer jag mig för operation tar de alltid före- och efterbilder. Sen bad han mig ställa mig med ryggen mot honom. Que? Jo, du kommer efter operationen även få en mer markerad midja. Nu blev jag nästan lite fnittrig. Det lät som hokus pokus. Som magi. Det sa jag också. För honom var det inte så märkvärdigt, för mig var det oerhört märkvärdigt!!! Trots det har jag bokat konsultation på ytterligare en klinik. Känns tryggt att få två utlåtande.

Bukplastik – är det värt det?

Att genomföra en operation på en plastikklinik är en kostsam historia. Jag hade inte riktigt gett upp tanken på att kunna få operationen betald och få den utförd inom vården. Därför bokade jag tid hos en ortoped för att kolla ryggen. Jag vet. Känns konstigt. Men om han anser att det ryggonda är relaterat till muskeldelningen och min dåliga hållning, kommer jag få en remiss till en annan undersökning. Så. Det rullar på. Lite oro försvann igår efter konstaterandet på kliniken. Jag menar, till slut tror man ju man är närmast hypokondriker, att man överdriver och känner efter hela tiden och bara inbillar sig och förstorar allting. Mina misstankar och magkänsla brukar i och för sig för det mesta stämma, men man vet ju aldrig. Hur som helst är det skönt att jag kan få hjälp oavsett var det blir och oavsett om det innebär att jag måste ta ett banklån. Enligt de jag har pratat med så är det värt det.

beslut, konsultation, plastikkirurgkliniker, bukplastik

30 januari 2017

Jag har nu träffat en ortoped som tyckte ryggen såg bra ut och jag ska få remiss till magnetröntgen också för att säkerställa att inte någon kota ligger fel. Jag var ärlig och sa att jag tror det har med min magmuskeldelning att göra, han höll med om att bindväven inte går att träna ihop men ville varken bekräfta eller förneka mina misstankar. Nä, det är klart, han är ju ortoped! 

Jag har även träffat “min” kiropraktor som såg bekymrad ut när jag berättade hela min historia om magdelning och ryggont, knäckte till mig lite och vill träffa mig igen. Han tyckte jag skulle tänka igenom detta mycket noga, “det är ju ändå ett ingrepp” osv. JAG VET. Idag ska jag till plastikkirurgklinik nummer två för konsultation, får se vad de kommer att säga.

Alltså, jag känner mig som en ganska mogen person och vuxen på många sätt, men när det gäller sådana här saker är det som att någon slags omognad kommer fram hos mig. Jag lyssnar på alla, tar intryck av vad alla säger och glömmer bort mig själv och vad jag tror på. Blir liten och osäker och klamrar mig fast vid vad andra tror. Men, det är ju min kropp! Det är jag som har ont! Vad vill jag? Vad. Vill. JAG? Det måste jag bestämma mig för snart och det blir säkert bra i slutändan. Det måste det bli! 

Andra konsultationen på privat plastikkirurgklinik – nu snackar vi!

Besöket hos den andra kliniken var fantastiskt! Först fick jag prata med en jättetrevlig sjuksköterska som tog sig gott om tid till att svara på alla min 1023 frågor (!) och hade gett mig ännu mer tid om jag hade behövt! Läkaren var lugn och kändes så trygg. Han tog också tid på sig och framför allt, han tog inga bilder. Varför det? Jag hade ju ingen tid bokad än. Precis. Det var nog det jag tyckte var allra märkligast med den första kliniken… Precis som sist frågade jag om ryggen och om han trodde den skulle bli bättre, det var ju liksom min prio. Och han svarade ärligt! Det är inte säkert, sa han. Men han har hört från många andra patienter att de upplevt en förbättring i ryggen efter sin bukplastik. Eftersom tiderna var få, bokade jag en preliminärtid för operation. 18 april 2017! Gulp… Ja, det gick ju alltid att avboka igen, om jag skulle ändra mig…